Kstovoresa 2011-05-09 - 2011-05-16
Ditresan med flyg
Efter mycket strul med visum till en av oss kom vi tillslut till Kstovo och fick möta våra sommarbarn. Kerstin och Maria bodde ute i en by hos familjen Vassilenkov. Flera av barnen Vassilenkov har varit sommarbarn i Sverige vid ett flertal tillfällen. Alla andra bodde inne i Kstovo hos familjer.
Fonden har inget riktigt kontor längre utan verksamheten sköts från Elenas hem. Vi hade som vanligt med oss många kartonger till fonden, med framför allt skor.
En av dagarna besökte vi skolinternatet, vars rektor varit ledare ett år och besökt vår familj. På internatet går både barn från familjer och föräldralösa barn. Där går även ett av våra sommarbarn,
”lilla Julia”. Vi har inte träffats på några år så det var ett kärt återseende.
Det var fantastiskt att se vilka vackra hantverk som barnen gjort både i textil, trä och metall. Tyvärr var många av alstren på en stor utställning så det var lite utplockat i deras utställningssal.
Även en grupp förståndshandikappade får undervisning på skolinternatet. Efter mycket övertalning av Elena startades verksamheten och är nu mycket uppskattad av både barn och föräldrar. Förhoppningarna är att gruppen ska bli större när fler föräldrar får höra talas om möjligheten. Allt liknar den verksamhet, dagcenter, som startade i Storuman på 70-talet, och som Elena besökt flera gånger.
Som vanligt var det en trevlig, rolig och händelserik resa som vi hoppas få göra om snart.
Brittinger Umander
Vårresan
till Kstovo
Ditresan med flyg
Resan startade utan trubbel på Arlanda. Vi hade som vanligt
massor med bagage inkl en rullstol. Vi skulle för första gången
flyga ända till Nizjnij Novgorod via Moskva. Flygplatsen i Moskva,
Sheremetovo, anses vara världens dyraste och efter en kopp kaffe,
en kopp te och en äppelpirog för 100 kronor, kan jag inte annat
än instämma.
Efter 5 timmar skulle vi ta transferbussen till inrikesterminalen, då
upptäcktes att vi hade fel datum på biljetterna. Efter mycket
strul och tillslut med hjälp av en mycket serviceinriktad platschef
på Aeroflot fick vi ombokade biljetter och transfer till Shermetovo
1. P.g.a ett tekniskt fel fick vi vänta ytterligare 3 timmar på
vidare resa och kom inte till Kstovo förrän klockan 4 på
morgonen. Vi hade då varit på resande fot ca 19 timmar. Men
det var ändå en mycket behaglig resa jämfört med
tidigare när vi åkt buss från Moskva i ca 7 timmar.
Framme i Kstovo
Efter några timmars sömn hämtade våran
Julia oss till frukost hos sin mormor, baba Lidia. Med baba Lidias goda
mat i magen följde vi Julia på jobbet. Hon är damfrisör.
Ett svenskt skyddsombud skulle ha mycket att anmärka på om
en svensk salong hade samma standard.
Rullstolen
Den rullstol som hjälpmedelscentralen i Lycksele hade hjälpt
oss med lämnade vi till flickan som behövde den. Hon bodde på
2:a våningen utan hiss med sina föräldrar och hade en
gammal, klumpig rullstol som dessutom var trasig. Hon hade väntat
i 6 år på en ny rullstol. Den rullstol vi hade med oss var
liten och nätt men tyvärr passade inte fotstödet. Pappan
var händig så det ordnade sig nog.
En tonårig mamma
Vi hade samlat pengar och fått en gåva från
Storumans Lions till en flicka, 16 år, som hade en son på
några månader. Pengarna skulle gå till matpaket och
vi inhandlade 3 stora kassar med torrvaror, konserver, barnmat och lite
lyx, dvs blöjor och en chokladask. Flickan trodde att vi liksom sociala
kom för att förmå henne att sätta pojken på
barnhem. Först efter många försäkringar om att hon
skulle få hjälp att ta hand om honom själv kunde hon slappna
av och glädja sig åt gåvorna. Hon har även fått
en fadder i Sverige som ska hjälpa henne under en längre tid.
Administrationen
Den vanliga träffen med administrationen förlades i
år till Nizjnij Novgorod. Där träffade vi Ivan N Konovalov
som betonade kontakten mellan personer vad gäller affärer men
också inom kultur och välgörenhet. Han förundrades
över att kontakten mellan Kstovo och Sverige börjat redan 1992.
Imponerande lång tid enligt honom. Ett trevligt möte med en
trevlig man, som talade mycket god engelska. Det är lättsamt
att inte behöva tolk.
Vår Nastja
Nastja, vårt sommarbarn, kom från barnhemmet
Prokoshovo och vi hade fått löfte att hon skulle kunna vara
med oss ett par dagar i Kstovo. Tyvärr ändrade sig skolstyrelsen
och begärde en skriftlig anhållan från oss om att få
träffa Nastja i Kstovo. Jag skrev en sådan efter hjälp
med översättningen och lämnade till skolstyrelsen. Nästa
dag skulle vi infinna oss på skolstyrelsen. Efter en mängd
frågor och en lång väntan fick vi blankt nej utan motivering
och utan att få träffa direktören. Så småningom
fick vi när vi besökte Nastja på barnhemmet, veta att
pappan sökt vårdnaden och därför fick Nastja inte
åka till Kstovo. (Men 3 veckor fick vi ha henne som sommarbarn i
sommar!!) Det är en härlig tjej som vi önskar skall få
en bra framtid med sin far.
Picknick
Vi hann också med picknick i skogen, det var en upplevelse.
Överallt skräp, skräp, skräp. Vi hittade en plats
med något mindre skräp där slog vi läger. Några
ordnade sittplatser och några fixade elden ca 15 meter bort. Först
bjöds vi på sallader och varm fiskgratäng medan vi väntade
på lämplig grilleld. Därefter bjöds vi på majonnäsmarinerat
kött på grillspett med grönsaker, annorlunda men mycket
gott. Efter den delikata måltiden började några svenskar
elda skräp vilket resulterade i att först barnen och sedan de
vuxna följde exemplet. Vi lämnade platsen välstädad
och tog med oss ett par kassar glas, trasiga vodkaflaskor, till soptunnan.
Hemresan
Kvällen den 3:e maj gick vi ombord på tåget
till Moskva. Vi skulle åka 2:a klass sovvagn, dvs inga kupéer
utan bara sängar även i korridoren. Den ryska påsken sammanföll
med vår resa så det var fullbokat. Alla var dock artiga och
hjälpsamma så stämningen var mycket trevlig. Klockan 23
dämpades ljuset och det blev tyst i vagnen till klockan 4 när
ljuset tändes igen. Vi anlände exakt efter tidtabellen klockan
5.12 och fick assistans till flygplatsen. Återigen en intressant
och lärorik resa till Kstovo. Denna gången lärde vi oss
också att kolla inte bara namn och tid utan även datum på
biljetten.
Brittinger Umander |
|

|